När var du på museum senast? Om det var ganska nyligen så grattis! Då läser du med fördel vidare och får ta del av några reflektioner om museernas vara eller icke-vara. Om det var längesedan du besökte ett museum eller om du rentav aldrig varit på museum så har du mycket att hämta här. Vi ska försöka fånga upp hela spektrumet av hur folk förhåller sig till museerna som fenomen i dagens Sverige.

Låt oss börja med en ganska sorglig bild av hur många av oss uppfattar ett museum idag. För många är det ju en tämligen dammig plats, inte sant? En plats där gamla saker samlas på hög av oklar anledning. Statsmakten verkar ha bestämt sig för att det är viktigt att bevara vissa gamla saker och kasta bort andra. Människor går hela utbildningar och doktorerar för att på ett systematiskt och övertygande sätt kunna argumentera för vad som är av ett kulturhistoriskt värde eller inte. Vi som publik får sedan besöka dessa museer (och ofta betala) för att ta del av detta urval. Det vi tittar på kan bestå av lite vadsomhelst, men ofta är det konst- och designföremål – artefakter kort sagt. Man går dit en gång och bockar av att man varit där. Kanske tar man ett par bilder och lägger upp på Instagram för att visa sina vänner att man minsann är kultiverad.

Det var den bistra tolkningen av museiväsendet. Nu går vi över till en lite mer positiv sådan. Det faktum att så många väljer att studera ämnen såsom arkeologi, konsthistoria och till något som byggnadsantikvarie, visar att det finns ett stort intresse och en enorm passion för dessa ämnen bland unga människor idag. Då det inte finns särskilt mycket pengar att hämta inom dessa yrken, förstår vi ännu tydligare att de verkligen är eldsjälar. Vi kan glädjas åt att de efter sina utbildningar, om de är duktiga, får anställning på en kulturhistorisk institution nära oss. Där kan de sedan sprida denna entusiasm så att vi kan få ta del av den. De lägger ändlösa timmar på att göra ett urval bland artefakterna så att vi så att säga ”vanliga dödliga” kan ägna oss åt våra liv som vanligt, för att sedan, som ett helgnöje, besöka en av dessa institutioner och både njuta av det vi upplever och få lära oss något om kulturen vi i olika utsträckning är en del av. Tack vare informationsteknologi och olika mobiltillbehör kan vi även dela med oss av våra upplevelser till långt många fler än tidigare.

Dessa uppfattningar är förstås bara schabloner och det är nog inte många som knyter an till vare sig den ena eller den andra. Men säkerligen är det så att man lutar lite mer åt det ena eller det andra hållet. Kanske beror det på dagsformen eller möjligen vart man befinner sig i sitt liv. Oavsett tåls det att diskuteras. För den som är nyfiken på vad som försiggår i hjärnan hos besökaren, kan man här läsa mer om det.